Den vävda halsduken

Mitt allra första helt egna vävprojekt är klart. Känns lite konstigt, för några veckor sen hade jag ingen aning om hur man fick ihop en väv, och idag sitter jag med en stor halsduk bredvid mig. Den blev inte precis som jag tänkte mig. Såklart. Den blev lite bredare än jag trodde, och lite längre. Mönstret blev lite annorlunda. Men jag är ändå stolt över mig själv! Jag vävde en halsduk och den är fin och skön!
 
Jag började med att rita upp ett mönster och räkna ut väv- och varpnotan. Fick hjälp med detta på kursen. Varpade sen upp min varpfläta och tog med hem. Väl hemma fick mamma hjälpa mig att förskeda i solen en förmiddag. (Se bild nedan.) Man måste ju inte vara två för momentet men det underlättar verkligen att vara just två, så en kan trä tråden igenom skeden och på skaftet, medan den andre sorterar ut trådarna. Efter att vi förskedat så drog vi på varpen på vävstolen. Vi kanske slarvade lite här, då jag var mer ivrig än noggrann att få börja, för jag märkte senare att alla trådar inte var helt tajta hela tiden. Svårt också med ull då den behagade att fastna i sig själv konstant.
 
 
Men med varpen pådragen så slog jag mig ned på en stol och började solva. Det var absolut inte det lättaste baserat på att jag opererat knäet veckan innan och inte kunde böja benet. Så att komma in i min 70 cm vävstol var lättare sagt än gjort och inte så bekvämt. Men på med en ljudbok och fram med lilla skedkroken så började jag. Solvningen trodde jag inte skulle ta så lång tid, började vi lunch någonting och tog bara paus för toa och middag. Vid två-tiden på natten var jag klar. Woops! Då hade jag dock både solvat, skedat och gjort själva framknytningen, så att det bara var att börja väva nästa morgon.
 
 
Sen var det bara att börja väva! Brunt, vitt, svart, brunt, svart, vitt, brunt, svart, brunt. Repeat. Uppknytningen var liksidig kypert och jag trampade 1-2-3-4 -1-2-3-4 -1-2-3-4 -3-2-1- 4-3-2-1- 4-3-2-1 (1234 x3 och 4321 x3). Det blev ett riktigt fint mönster av den trampningen tyckte jag. Det blev lite långrandigt att sitta och väva fram och tillbaka, samtidigt kunde man ju se resultat betydligt snabbare än om man sitter och stickar vilket är kul. Det är roligt att se mönster växa fram och det ska bli spännande att testa olika mönster och experimentera lite. Jag ska på fortsättningskurs första helgen i mars nu som kommer så då ska jag visa upp min sjal och förhoppningsvis varpa upp en ny till min Sambo.
 
 
Jag vävde tills mitt bruna garn tog slut och tur var väl det då jag kanske hade gjort varpen lite väl lång, heh! Halsduken är definitivt lagom lång för mig, den hade inte behövt vara längre! När den väl var avdragen från vävstolen så kom det spännande jobbet med hur man gjorde fransar, för det minns jag inte från kursen trots att det var typ det sista som kursledaren visade mig. Så jag testade mig fram tills jag hittade en snurrteknik som fungerade bra och höll bra. Sen lade jag mig i sängen, med youtube på paddan och en bra nattlampa och snurrade trådar ett par timmar. Mysigt att ligga i mörkret och arbeta tycker jag. Har alltid gillat nätterna, speciellt för den kreativa sidan.
 
 
Halsduken är klar! Betydligt bredare än jag trodde (men ungefär så stor som jag räknat att den skulle vara, min uppfattning på hur bred en 60 cm halsduk faktiskt är var lite skev bara.) Men ni ska få se en bild med den in action också såklart. Jag tog hem den och tvättade den i ett stort vattenbad med lite balsam i för att få den lite mjukare då den blev väldigt stel efter vävningen. Blev stor skillnad! Det var det! Mitt första vävprojekt klart!